Here we go again...

Är det så det är??? Mitt liv går att sammanfatta med en E-typelåttitel.

Ännu en vaken natt.

3½-4 veckor har detta nattvak hållit i sig. Därav bloggens namn - nattvrak (vilket syftar på mitt tillstånd). Tack och lov beslöt min Sambo och jag oss för att ta (i princip) alla kanaler som gick från Telia. Så det finns alltid något att titta på.

Ibland har man sådan tur att någon Canal+ visar House-maraton. Då är natten räddad. Programplats 47 och 49 måste man dock zappa fort förbi - där brukar det vara en hel del ekivoka filmer och det käns bara sååå fel när man har ett spädbarn i famnen.

Vår lilla Stjärna är nu 11 veckor gammal. Påminner en hel del om Peter Harrysson. Inte skäggväxten, men kindpåsarna. Så det är inte mycket som är sig likt från då hon föddes. En liiiten spinkis med sparvben.

Jag har börjat ett sundare liv. Jag reggar kaloriintag och motion på www.gustinocoach.se. Det har gått rätt så bra i några dagar (läs 3...eller...tja...1). Skulle så stort skippa allt vad bröd heter. Det gjorde jag också...på måndag. På tisdag åt jag en macka och på onsdag två. Idag har det inte blivit någon macka men jag har varit på Frasses och ätit parisare, strips, dipp och läsk till det. Inte så hälsosamt direkt. Men jag har inte överskridit mina kcal.

Den där parisaren var jag bara tvungen att äta. Här om morgonen drömde jag att jag både tatuerade mig och piercade mig (tv-programmen jag ser avspeglas direkt i drömmarna - Miami Ink och kroppsskulptrering...). Piercingen var lite skum...i tungan. Det är ju inte ovanligt, men min piercing var inte genom tungan uppifrån och ner som de flesta gör utan från höger till vänster genom tungroten. Ni må tro att det var svårt att svälja. Det upptäckte jag (i drömmen alltså) när jag skulle äta en parisare som såg helt underbart god ut. Så därifrån kom det suget. Jag tror att jag gjorde två tatueringar. Jag gjorde i alla fall en som väl var mindre än ett frimärke på ena yttre blygdläppen *ouch!* och så gjorde jag ett kinesiskt tecken som betydde 'mod' (jag vet inte ens om det finns ett sådant tecken) men jag vet inte var den var placerad. Möjligen var det en och samma tatuering - who knows...drömmar är ju lite luddiga. Det var min kompis, Kemisten, som gjorde både piercing och tatueringar (tusan - jag har glömt berätta för henne om den drömmen). Hon säger att hon skulle vilja öppna ett fik, men hon kanske borde satsa på tattisar och hål istället. :-O

Efter besöket på Frasses åkte vi på 1-årskalas. Och vips slank det in en tårtbit i brödtugget. *ajaj* Både bröd och en massa fett och socker. Inte riktigt enligt slanka linjen. Nåja, det var ju Gossens första födelsedag. Han fick en skivstång i plast med sex vikter att sätta på. De var ju tomma nu, men man kunde faktiskt fylla dem med vatten eller sand (ca 500g). Båda hans föräldrar (Ismannen och Kemisten) är ju träningsfreak av högsta rang så vi tyckte den passade såååå bra.

Jag och Ismannen go way back. Vi har gått i samma klass hela grundskolan - vi gick t.o.m. hos samma dagmamma och sedan också lekis. Efter nian hade vi ingen kontakt i en himla massa år. Åtta år efter nian började jag plugga och efter några år upptäckte jag att Ismannen pluggade på samma universitet som jag - t.o.m. samma program ett kort tag. Världen är liten... Sedan när vi båda flyttat hem igen för några år sedan gick han och blev ihop med min kompis, Kemisten. Världen är allt bra liten.

Ismannen skulle nog hellre kallas Ironman, gissar jag. Han som sysslar med "järn" på arbetstid och skrot (lyfta) på fritiden. Men då - way back - bankade han en isklimp i huvudet på mig så jag fick hjärnskakning, så Ismannen får det bli. Så det så!

Nej, den här Stjärnan verkar inte bjuda på någon rap (har hunnit skriva allt detta - med en hand! - och försökt framkalla en liten rap) så jag får väl försöka lägga henne i sängen. Detta får vara allt för denna gång.

Kul att du tittade in

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0